Saker man minns - och vill glömma - ❤
Hejsan allihopa (:
Är lite gladare idag I suppose. Har varit på en walkie talkie med Alice och fått snacka av mig lite. Asså fy fan vad jag skäms. Ju mer jag tänker på alltihop desto värre mår jag, har börjat få svårt att sova om kvällarna nu också som grädden på moset.
Jag försöker, men som den fega jävel jag är så kan jag inte ta konflikter ansikte emot ansikte. Patetiskt. By the way så lade jag ett brev i din brevlåda idag för drygt en timme sedan, så förhoppningsvis får du det imorgon, Duckie.
- What for, are we living?
- What for, are we dying?
- What for, are we crying?
- Only mr. God knows why.
Jag är fan inte stolt över det jag har gjort, men jag accepterar banne mig inte att bli ignorerad för det.
It's me against the world, you know.
Kommer ihåg för länge sedan då vi bråkade. Det var något så fånigt som en Habbo-gubbe. Men jag skämdes något fruktansvärt, så jag 'lånade' min systers 500 kronorssedel och gav den till dig som ett bevis på tillgivenhet. Va ju dessvärre senare tvugen att ta tillbaka den på mina föräldrars vägar, men jag minns det lika tydligt som om det vore igår. Jag har växt en del sedan dess, men du betyder minsann lika mycket nu som du gjorde på den tiden och jag är inte redo att förlora det vi delar. Snälla syster, jag ber på mina bara knän<3
Är lite gladare idag I suppose. Har varit på en walkie talkie med Alice och fått snacka av mig lite. Asså fy fan vad jag skäms. Ju mer jag tänker på alltihop desto värre mår jag, har börjat få svårt att sova om kvällarna nu också som grädden på moset.
Jag försöker, men som den fega jävel jag är så kan jag inte ta konflikter ansikte emot ansikte. Patetiskt. By the way så lade jag ett brev i din brevlåda idag för drygt en timme sedan, så förhoppningsvis får du det imorgon, Duckie.
- What for, are we living?
- What for, are we dying?
- What for, are we crying?
- Only mr. God knows why.
Jag är fan inte stolt över det jag har gjort, men jag accepterar banne mig inte att bli ignorerad för det.
It's me against the world, you know.
Kommer ihåg för länge sedan då vi bråkade. Det var något så fånigt som en Habbo-gubbe. Men jag skämdes något fruktansvärt, så jag 'lånade' min systers 500 kronorssedel och gav den till dig som ett bevis på tillgivenhet. Va ju dessvärre senare tvugen att ta tillbaka den på mina föräldrars vägar, men jag minns det lika tydligt som om det vore igår. Jag har växt en del sedan dess, men du betyder minsann lika mycket nu som du gjorde på den tiden och jag är inte redo att förlora det vi delar. Snälla syster, jag ber på mina bara knän<3
http://www.habbo.se/
Kommentarer
Trackback
